What’s happening | Elin Härkönens blogg

Sängliggandes i mer än en vecka, och då menar jag ordagrant, sängliggandes.

Den enda sträckan jag gått är från sängen till badrummet och tillbaka.

Eller nej nu va jag inte helt ärlig, jag lyckades ta mig ner i hissen ut i en taxi och iväg till akuten efter att ha kämpat emot i 4 dagar.

Vadå kämpat kanske ni tänker nu? Många vet inte det men jag har fobi för sjukhus. Och jag gör allt jag kan för att undvika att besöka ett.

Vilket inte är bra alla gånger.

Sjukhus är ju till för att hjälpa, och de allra flesta som jobbar är helt fantastiska… men jag har tyvärr motsatta erfarenheter. Bara tanken på de kala väggarna, alla ljud från maskiner, patienter som skriker och stressade läkare som springer runt ger mig ångest.

Hursomhelst så var det tur att vi åkte in.

För kroppen behövde hjälp. Jag fick mediciner och smärtstillande med mig hem och order om att fortsätta min position liggandes i sängen…har försökt göra småsaker som att diska, laga mat och städa, men det gör för ont än sålänge.

Så det här är verkligen en prövning. Att bara vara, helt stilla.

Tacksam att det kommer bli bättre snart ♥️ Men kan inte låta bli att undra varför?

Tack för all kärlek ni skickar till mig, jag ser allt men har mått lite för dåligt för att svara på allt .

Hoppas att ni mår bra❤️