Vilken vecka det varit… Var inte beredd på att det skulle bli så stor omställning att komma hem igen. Tänkte att jag hade vant mig vid distansförhållande efter dessa 3 månader. Men efter att ha fått spendera över 2 veckor tillsammans där vi i princip suttit ihop så kändes det nästan som att börja om nu när jag kom hem. De flesta som har erfarenhet av distansförhållande säger att första veckan är värst, och att man sedan börjar vänja sig. Problemet är ju att jag inte vill vänja mig vid en vardag utan honom? Hursomhelst så är jag väldigt tacksam för alla ni som tar Er tiden att skriva till mig, dela med Er av era erfarenheter, tips och råd. Det betyder så himla mycket och ger mig lite ljus de dagar det känns extra jobbigt. Jag är också medveten om att jag är jetlagad, att jag har sömnbrist och att allt blir lite extra känslosamt då. Så om några dagar hoppas jag att det känns bättre 🥰 Har fokuserat på allt som är bra. Umgåtts med mina fina vänner, hängt med mamma, jobbat med det jag älskar och bara varit själv. Egentid är viktigt också, för att ladda om. Hoppas att ni har en superfin helg❤️