Kära ni, vad hände igår? Jag och Jens tog hem hela Kompani Svan. Kan inte riktigt förstå hur det gick till, eller jo kanske lite nu när jag såg det… PANNBEN. Herregud vad vi kämpade på. Hela gänget. Vilken resa. Vilket äventyr. Vilka otroliga människor. Insikter. Lärdomar. Jag har aldrig mått bättre än jag gör och det låter så galet när jag säger det men jag har mycket att tacka Kompani Svan och det arbetet vi var tvungna att lägga på oss själva där. Det va som att knyta ihop säcken med alla saker jag sålänge jobbat med, kämpat med och nu faktiskt kan ta med in i livet. För att nämna några: När ska jag gasa och när ska jag bromsa?Vilka människor vill jag omge mig av? Vilka vill mitt bästa på samma sätt som jag vill det bästa för dem? Eller som Micke sa, ”Vilka förtjänar att ta del av din tid och den fantastiska person du är”🥹Jag behöver inte alltid prestera och bara bäst. Det är okej att bara varaRelationer och att skapa minnen är det mest värdefulla som finnsLivet är nu, så ibland behöver man vara rädd men göra det ändå. TACK Gunde, Micke, Produktionen, Befälen, kamerateamet, castarna, kanalen och såklart mina vänner som jag funnit för livet. Älskar ❤️ Tack till Er som tittat, hejat och stöttat HELA VÄGEN.Kram och kärlek