En liten uppdatering såhär när vi är inne på tredje dygnet med 8 timmars sömn per natt... tack vare denna lilla allergitablett jag fått utskriven som fungerar som både ångestdämpande och vid insomningsproblem. . Förstår ni vilken lättnad att känna att min hjärna ÄNTLIGEN får vila? Ett stressmoment jag levt med väldigt länge är just vetskapen av vad sömnbrist gör med oss. Det är så ohälsosamt att inte sova. Och jag som försöker vara en hälsosam och inspirerande person, har verkligen känt att jag går emot allt som jag står för. Det var svårt att be om hjälp. Inte bara för att jag har fobi för sjukhus, jag tycker det är så jobbigt att be läkare om hjälp. Jag vill liksom "klara mig själv". Men jag är glad att jag tillslut gjorde det. För oj vad jag behöver denna sömn. Så hur mår jag nu? Det är mycket känslor att hantera nu när jag stannat upp. Jag känner mig besviken på mig själv att jag återigen divit mig själv så pass långt, innan jag vågade be om hjälp. Jag blir ledsen att se att jag borde stannat upp och bett om denna hjälp för länge sen. Jag blir samtidigt fascinerad över hur mycket min kropp klarar av. Jag blir imponerad över min drivkraft, men också irriterad att det ibland går ut över mitt välmående. Ni är så många som sagt att detta skulle hända, att jag borde stannat upp för länge sen. Men jag antar att man måste göra sina egna misstag i livet. Och därifrån ta lärdom och bli klokare. Nu är fokus att fylla på batterierna, sova så mycket som jag bara kan för att bli den här energifyllda, glada och positiva personen som jag vet att jag är. Hoppas att ni får en superfin helg. Kram och kärlek