Att aldrig ta någon eller något förgivet. Är tacksam att jag lärde mig detta i tidig ålder. Att jag alltid talar om för mina nära hur mycket de betyder för mig. Att jag inte håller inne på orden ”Jag älskar dig”. Att jag vågar känna, uppleva och leva. Att man aldrig ska skiljas osams. Att ärlighet alltid varar längst. Att det inte tjänar något till att bråka. Man kan absolut tycka olika, men då diskuterar man det och går vidare. Men att bråka, kasta skit på varandra eller sura miner har jag aldrig förstått mig på. Livet är för kort för det. För kort för drama, för kort för att må dåligt. Idag hade min pappa blivit 54 år. Jag saknar honom varje dag. Tänker på honom dagligen och är så tacksam för allt han gett mig. Alla hans egenskaper som lever vidare i mig. Minnen som alltid kommer finnas kvar. En liten påminnelse att aldrig ta dina nära och kära förgivet. Ring det där telefonsamtalet. Berätta hur mycket du uppskattar dem. Gör det bara. Kram och kärlek