Sunday | Elin Härkönens blogg

Har skrattat och gråtit om vartannat idag. Så många fina minnen med min familj har spelats upp i mitt huvud, som jag är så tacksam för.

Men jag är också ledsen för det som aldrig blev…. Att han går miste om så mycket och att vi inte får dela våra liv och upplevelser tillsammans. Att han aldrig kommer få se oss växa upp, vilken väg vi väljer att gå? Att han inte kommer va där när det är vår tur att gifta oss, eller se våran familj växa…

Att han inte får ta del av allt som är nu, liksom

23 årig bröllopsdag 🤍

Ja, för när jag var fem år så gifte VI oss. Inte bara mamma och pappa, utan hela familjen.

”Visst ska vi gifta oss hela familjen? Visst, visst Mamma? ”

Så sa en liten blond femåring som älskade familjen mer än något annat. (Som var livrädd att pappa skulle få mamma för sig själv😂)

Det är ett av de starkaste minnena jag har av vår lilla familj. Den lilla i jämförelse med många andra, men oj så starka. Så stark att även om en av oss inte längre finns här bland oss, så känns det ändå så på något sätt ♥️

Grattis på bröllopsdagen till oss