Tänk att jag alltid känner mig så tom efter avslutat äventyr. Trött och tom. Det är som att man varit på världens energi-och lycko-topp för att sedan falla rakt ner. PANG. Ibland gör det ont att landa. Ibland fastnar man där. Ibland är det svårt att ladda om för att börja klättra upp mot toppen igen. Jag är säker på att jag inte är ensam med dessa tomhetskänslor efter stora händelser i livet. Därför lyfter jag det. Och ja det kan kännas som en droppe i havet med tanke på att det finns så många som har det betydligt mycket jobbigare. Förut fick jag skuldkänslor för att jag kände som jag gör. Jag vet att jag är så lyckligt lottad som får göra allt jag får uppleva. Men det tar inte bort rätten att känna sig tom efteråt. Inga känslor behöver förminskas. Men det gäller att inte fastna i sina negativa känslor. Omfamna dem. Acceptera dem. Men håll inte för hårt. Släpp taget när du är redo, ladda om och sikta mot toppen igen. Kram och Kärlek