Prestationsångest. I dagens avsnitt av Kompani Svan så får man se delar av den prestationsångest som jag levt med i hela mitt liv. Att alltid ha extremt hög press på mig själv. Det har liksom inte spelat någon roll om jag ska göra något för första gången, jag har ändå alltid krävt av mig själv att prestera på topp. Vilket är väldigt taskigt egentligen. För HUR ska man kunna vara bra på något man aldrig gjort? Varför har jag haft (ibland) orimliga krav på mig själv, krav jag aldrig skulle sätta på någon annan? Detta har jag verkligen fått jobba med under många år, och även i Kompani Svan blir jag påmind att det är ett arbete som jag förmodligen kommer få fortsätta göra länge. Jag trodde jag kommit längre och det är delvis varför jag blir ledsen i dagens avsnitt. Att hjärnspöken kom direkt när jag hamnade i ett tävlingsmoment. Jag ville verkligen inte åka ut, och det skapade nog en extra stress och press. Hursomhelst så blev det väldigt fint tycker jag, och framförallt så kom prestationsångest upp till ytan och ett ämne nästan alla i gruppen kunde relatera till. Vilket är fint. Och viktigt att prata om. Vi är inte våra prestationer och vårt värde borde inte ligga i hur bra eller dåligt vi presterar. Jag kan säga att vi kommer få se mer tårar från mig i Kompani Svan, men tårar som verkligen har hjälpt mig läka. Och det är jag så tacksam för. Blir så varm i hjärtat när jag ser på Kompani Svan, tänk att jag fick spendera det här äventyret med så fina människor? Världens finaste gäng❤️ Skriv gärna vad du tycker om kvällens avsnitt när du sett det! Finns redan nu på MAX. Annars ikväll 21:00 på Kanal 5 Kram och Kärlek