Alltså jag vet inte om jag ska skratta eller gråta... men det här är så typiskt mig. Nej men om ni bara visste hur nervös jag är just nu. Jag har liksom sagt JA till en utmaning som är så långt utanför min komfortzon att jag vet inte vad?! Blir pirrig och svettig bara jag tänker tanken på vad jag ska göra om x antal veckor😂Men jag måste ändå säga att jag uppskattar den här sidan av mig som alltid försöker fokusera på lösningar istället för begränsningar. Och nu när jag kände mig som mest deppig efter hälsenan så valde jag att skifta fokus. Testa något HELT nytt? Ta vara på den här tiden när jag ändå inte kan eller får springa? När jag inte kan lyfta tungt utmanas på det sättet jag är van vid. Nej men då hittar vi andra vägar att gå.Det här kommer bli en sjuk resa. Ett äventyr och jag hoppas verkligen ni vill följa det. För jag tror det kommer bli så lärorikt och utbildande för både Er och mig. Fokus är BALANS och välmående men framförallt att UTMANAS mentalt och VÅGA göra något man aldrig gjort förut. så jag tänker att det blir en UTMANING vi gör tillsammans? Jag utmanar mig genom detta, och DU tänker ut vad du känner att du skulle vilja göra men inte vågat tidigare? Och så gör vi det bara? 🙈Hur låter det? Läskigt? svar JA.Spännande? Svar JA.Let’s GOOOO p.s Jag kommer berätta snart vad det är för SJUK grej jag tydligen sagt JA till att göra…. Måste bara landa lite och förstå. För det här känns så läskigt. Men som ni vet, det är då vi växer och utvecklas som mest😌