Nu kom det | Elin Härkönen

Jag har ju sagt i flera veckors tid att jag befinner mig på en SÅ bra plats i livet, att jag kan kolla på The Challenge utan att det är jobbigt. Vilket jag verkligen känner att jag gör, befinner mig på en bra plats i livet alltså. Mår så mycket bättre nu än vad jag gjorde då när det spelades in.

Jag hade inte sett senaste avsnittet än, men ni var så många som skickat meddelanden till mig angående kvällens avsnitt (som redan går att se), jag har fått så mycket frågor, blivit ifrågasatt, idiotförklarad och även fått en del hat.. tror jag kommer behöva skriva något om detta för det är inte okej. Men innan jag gör det behöver jag nog landa i alla känslor.

Jag kollade därför på senaste avsnittet idag påväg och på gymmet (inte jättesmart), kan säga att det inte blev så mycket träning idag utan istället var det tårar som kom.

Varför jag blev så ledsen är för att jag verkligen fick det ”in my face”, att jag återigen trott det absolut bästa om någon, bara sett allt som är bra. Det gör att man känner sig dum, när man står där sen och en annan sida visas.

Jag vet att det är en fin egenskap att alltid se det fina i människor, men jag behöver nog bli bättre på att se annat också.

Hursomhelst så är jag SÅ tacksam att det blev precis som det blev och att jag får må bättre än någonsin.

Det blev bara lite mycket känslor.

Och kanske rev det upp ett gammalt sår.

Nu ska jag fokusera på Kompani Svan, för det är något av det bästa jag gjort för MIG. Ikväll får vi se smygkolls på FÖRSTA avsnittet!! Är så taggd!

Hoppas ni får en fin dag.

Kram och kärlek