Jag vet inte vad jag ska skriva om, jag känner bara ett så stort behov av att skriva av mig. Ni som följer mig i mina sociala medier betyder så mycket för mig, mer än ni kanske tror. Utan Er så hade mina kanaler aldrig varit vad de är idag, utan Er hade min motivation till att skriva och dela med mig aldrig hållt i sig. Ni har hjälpt mig SÅ mycket, och det är jag tacksam för. Jag har aldrig känt en stress eller press att lägga upp saker på mina kanaler, och då har jag postat minst EN gång per dag, varje dag i över 4 års tid nu. Det är så enkelt, för jag är "bara" jag. Det känns bara som en självklarhet att säga godmorgon till Er, dela med mig av mina tankar och mindset i hopp om att kunna peppa någon... Det är fint. Som jag skrev igår, det är fint att vi kan prata med varandra om allt och inget trots att vi inte känner varandra eller någonsin träffats. Varför delar jag med mig av mitt liv till Er? För att jag vill. För att jag får höra att det hjälper Er. För att det hjälper mig. För att jag vill vara den där personen som jag hade behövt de gånger jag ville ge upp. Kram och kärlek