Koh Samui | Elin Härkönens blogg

God morgon från Thailand 🇹🇭

Inte ens varit här i en vecka men älskar redan Koh Samui… första gången för mig på den här ön och jag kände mig som hemma från första stund.

Ni är så många som reagerar på att jag reser ensam… och undrar hur jag ”vågar”. Tyvärr så ser världen ut som den gör och man kan inte lita på människor fullt ut, men jag har bestämt mig för att inte begränsa mig av rädsla. Jag vill kunna leva mitt liv så som jag vill och göra allt jag drömmer om. MEN självklart med sunt förnuft och försiktighet. Jag gör mycket research och betalar kanske lite extra för att känna mig mer trygg. Med boende jag kan låsa ordentligt med personal 24/7 istället för ett Hostel med backpackers…. Jag bokar gärna transfer från och till flygplatsen via ett säkert företag, istället för att bara hoppa in i en random taxi. Det här är faktiskt inget som jag tänkte mycket på förut, utan fått med mig från min mamma som alltid varit så noga med både min och min systers säkerhet. Men på senare år har även jag fått detta ”tänk”, för att livet har format mig men också för att man hör så mycket skit som händer 💔

Jag vill uppmuntra alla till att våga resa, och inte låta rädslan begränsa… men gör ordentligt research innan, boka ett lite tryggare hotell, och välj plats och land noga, och är det din första ”ensam-resa” kan jag tipsa om att kolla om du kanske vet eller känner någon som är i samma område den perioden du ska resa? Det betyder inte att du behöver träffa personen eller sitta ihop… men bara vetskapen om att du vet någon som är i närheten kan lugna. Eller kanske en träningsresa med mig till Koh Samui nästa vinter…..? 😏

Jag har tillexempel varit i Thailand jättemånga gånger och känner mig alltid trygg här. Och nu när jag skulle till Koh Samui för första gången tvekade jag inte en sekund på att åka själv, jag visste dessutom många som skulle vara här ungefär samtidigt.

Detta är en ensam-resa för mig, vilket jag har varit noga med att försöka hålla. För jag vet att min hjärna behövde det. Hela mitt nervsystem har varit i obalans senaste månaderna och att få landa, ladda och SOVA är allt jag behövde. Jag älskar att vara social och är tacksam för stunderna jag får hänga med Helena och gänget, men kvällarna och mornarna i tystnad har varit viktiga. Jag vet ju att när jag kommer hem nästa vecka så kör året igång på riktigt och jag vill verkligen vara pigg och påfylld inför det och allt kul som väntar ❤️

Tänk vad man kan lära sig av livet och sina tidigare ”misstag”. Såhär hade jag aldrig tänkt förut. Jag hade bara velat ”passa på” att göra allt, träffa alla och hitta på massa skoj. Men då kommit hem urladdad istället för påfylld.

Har du rest ensam? Vart? Eller är det något du skulle vilja?