God morgon torsdag, Hösten och kylan kom från en dag till en annan.Jag tycker faktiskt det är riktigt mysigt med den här krispiga luften och kylan som biter i kinderna. Ljuset på morgonen när solen smyger sig upp, första koppen kaffe som värmer på ett helt annat sätt. Tända ljus på kvällen, krypa ner i sängen med värmekudde. Finns så mycket fint med alla årstider och jag kommer verkligen behöva påminna mig om det den här vintern. Jag åker ju helst bort när kylan når Sverige och det är pga. hur min kropp reagerar när det blir kallt. I helgen kom första påminnelsen, när jag var på gymmet och min vänsterarm gav upp. Jag tänkte inte så mycket mer på det, men både i måndags och igår hade jag två tuffa dagar. Även om jag alltid försöker vara positiv så får även jag anstränga mig ordentligt vissa dagar.Jag tappade allt igår, hade noll kraft i handen och det strålar från nacken ut i skulderbladet och armen. Den liksom domnar bort. Längesen den va så pass dålig och nervskadan gjorde sig så påtaglig. Det gjorde mig lite bekymrad. Men försöker att inte förstora upp det. Kanske bara är en reaktion på att det blivit kallt. Blir extra mycket fokus på rehab och återhämtning denna vecka för mig och armen. Skriver detta då jag vet att ni uppskattar livets upp och nedgångar, och även om detta är en liten dipp så kan den kännas. Och det är okej. Det viktiga är att inte fastna i de negativa tankarna. Då kan vi lätt snurra oss ner djupare och djupare. En liten påminnelse till dig som behöver den. Kram och kärlek ❤️