Full fart | Elin Härkönens blogg

Det är faktiskt helt galet vilket tempo det är i Stockholm. Att folk springer till tunnelbanan, när nästa går om 2 min? Att man springer över övergångsstället fast att det är rött, att man tränger sig fram, suckar för att det är kö på Ica? Folk tittar knappt upp från sin telefon för de inte orkar möta en annan människas blick?

Väldigt intressant, men ledsamt. Så mycket stress som inte hade behövts.

Jag dras lätt med i tempot, men har blivit bättre. Tiden i Spanien lärde mig så mycket. Jag planerar in korta stunder under dagen där jag har tid att stanna upp. Ta tio minuter i solen, tid för en kaffe i min ensamhet mellan möten, en promenad på lunchen, 5 minuters rörlighet på eftermiddagen, ett varv runt kvarteret innan jobbdagen är slut.

Dessa små vanor gör så stor skillnad. Istället för att stressa från ett till ett annat. Att hinna njuta av nuet även när kalendern är fullspäckad.

Idag har jag sprungit från möte till möte till möte. Nu dricker jag kaffe på ett favoritställe innan session med min terapeut. För att sen ha ett till möte innan min skådespelarkurs 18-21.

Ikväll har jag dagens sista möte 21:30, och ja det kanske är lite för sent egentligen, men jag brinner för alla mina projekt jag har i luften just nu och då blir det så ibland

Hur mår du? Får du in pauser under dagen?