Nu är det gjort. Puuuuuh. Tänk att man kan bli så nervös för något man gjort så många gånger? Men vet ni, jag kom på varför jag var så nervös. Jag skulle ju prata inför ambulans-och sjukvårdspersonal och högre uppsatta chefer som har en så stor påverkan på människor. Det arbete de gör är så viktigt. Det räddar liv. De har räddat mig. Men samtidigt så har jag också behövt motbevisa sjukvård… då jag blev utdömd och fick höra att ett aktivt liv bara var att glömma. Ville förmedla mina tankar och upplevelse på ett fint och ödmjukt sätt. Så att det landar rätt. Att be någon fortsätta kämpa, att tro på någon som hamnar i liknande sits som jag gjorde som 18-åring kan vara avgörande för hur framtiden blir för den personen. Hade inte jag haft min envishet och drivkraft så hade jag inte stått på scenen idag. Då hade jag lyssnat på läkare och accepterat att det var mitt öde. Jag valde att kämpa. Det känns så skönt nu efteråt att det gick bra, och att jag fick så fina ord efteråt av publiken. Det betyder allt. Att få höra att jag inspirerat någon. Gett en tankeställare till någon. Stärkt någon. Tack Flisa och Kalmar för att jag fick komma och dela delar av min historia och tankesätt idag. Har du önskemål på föreläsning? skicka en förfrågan till Tove@promotor.se Kram och kärlek till Er, och tack för allt stöd ni ger mig. ❤️Nu sitter jag på tåget hem, har ätit god sushi som jag köpte med mig från Mimami sushi i Kalmar och kommer jobba med nästa projekt nu på resan så jag kan vara helt ledig ikväll och fira denna dag! Imorgon är det fredag igen, och vet ni vad jag har planerat i helgen? Att SOVA ❤️ Ska ni göra något skoj i helgen?