Ett steg i taget. Fortfarande. Haft några riktigt fina dagar i Spanien, fullspäckade med jobb. Solen, värmen och att ha fullt upp har bidragit till att jag mått ganska bra. Det har varit skönt. Att få känna andra känslor igen. Skrev ett inlägg häromdagen om att ”Nu vänder det”. Men jag valde att inte publicera det, för jag visste innerst inne att så inte är fallet. Inte än. Jag tycker fortfarande situationen är för jobbig för att bara acceptera och gå vidare. Jag vill liksom inte det? Och jag hade rätt, igår och idag har varit tuffare igen. Men jag ser det som ett perfekt tillfälle att bli starkare. Så även om jag inte vill, så gör jag. Det bygger styrka. Och tillit. Tillit till mig själv, att jag alltid fortsätter framåt. En dag i taget, ett steg i taget. Hur har ni det? En liten bildbomb från senaste dagarna: