God morgon söndag. Jag hoppas ni har en fin helg och laddar batterierna med det som just DU behöver. Kanske är du på semester? Hursomhelst så hoppas jag ni tar hand om Er❤️ Jag vet inte hur många som såg min story häromdagen när jag berättade vad min terapeut sa för 2 år sedan när jag började gå hos honom? Efter varje session så brukade jag gå hem hem och slockna i sängen, oavsett vilken tid på dygnet det var. Det blev en så galen urladdning och jag kände mig nästan alltid sjuk. Han förklarade då för mig att jag inte alls var sjuk, utan att det är en väldigt vanlig reaktion efter bearbetning av trauma. Det är så mycket spänningar, känslor, minnen som släpper från kroppen och det kan bli en så kraftig urladdning att man får ”sjukdomssymptom”. Exakt detta hände i onsdags, efter att jag varit på Svenska och Nordiska mästerskapen i voltige. Inte nog med att besöka ett ridhus, en tävlingsplats, vara omringad av hästar, träffa alla gamla tränare/voltiggörer/linförare/domare så hoppade jag dessutom UPP på en häst och körde lite voltige. Första gången på 10 år. Det här var så mycket känslor på en och samma gång att min kropp tömdes totalt. Är fortfarande helt slut. Igår grät jag i princip hela dagen, inte för att jag var ledsen för något speciellt… utan för att det bara kom. Det behövde komma ut. Idag känner jag mig tömd på tårar men tung i huvudet, och ska försöka göra det bästa av dagen. Med detta vill jag bara säga att alla känslor är okej. Ibland behöver det bara komma ut och vi behöver inte alltid förstå. Omfamna dem. Acceptera dem och gör det DU behöver för att ta dig igenom det. ”Det går över, för ingenting varar föralltid.”