När jag mår dåligt eller går igenom tuffa perioder av livet så vill jag gärna fly till träningen. Träningen som alltid har fått mig att må bra. Träningen som alltid finns där för mig. Träningen som räddat mig så många gånger i livet. Det är fint. Men jag har också upplevt hur det blir när träningen blir FÖR mycket och tar över, och det blir inte bra kan jag lova. Livet har lärt mig det den hårda vägen men det gör att jag nu är medveten om mina mönster vid perioder som dessa och begränsar mig själv i hur mycket jag ”får” träna. En gång om dagen, max. Något annat som händer när jag mår dåligt är att jag tappar hunger. Jag känner mig absolut inte hungrig och det kan lätt bli att jag glömmer att äta. Detta har jag också fått prova den hårda vägen och jag säger återigen : Det blir inte bra. Därför går jag in i ”skalmans mat-och sovklocka” när jag inte mår bra, och bara gör. Är det frukosttid så äter jag frukost, är det lunch så äter jag lunch och samma vid middag och mellanmål. Jag litar alltså inte på mina hungerkänslor som jag normalt sätt gör… eftersom dessa perioder gör att de stängs av. För några år sedan behövde jag tillochmed ställa alarm på mobilen med påminnelse att äta lunch. Jag skriver detta för jag vet att det inte pratas om tillräckligt. Jag skriver detta för jag vet att det är många som känner igen sig. Jag skriver detta för att påminna om att ”bara göra”, även när du mår dåligt. Att hålla fast vid rutiner är otroligt viktigt. Och det hjälper oss att snabbare komma ur en sorg, depression eller nedstämd period. Tro mig, jag vet. Gå upp i normal tid, ät din frukost, träna, gå promenader, jobba, träffa vänner. Gör saker som normalt gör dig glad, även om jag förstår att det är svårt att känna glädje när man är på botten. Kram och kärlek