Ja oj va bra vi har det här på Gotland. Ännu en dag i strålande solsken och INGA planer på schemat. Jag älskar det, MEN jag känner samtidigt hur rastlösheten växer inom mig. Att ryggen skriker gör det inte lättare att ta det lugnt. Försöker tänka logiskt men smärta gör ju att man inte alltid tänker klart… Nu är det 3 veckor sen jag fick ryggskottet. Och i mitt huvud skulle de vara över för flera dagar sen. Men nej. Kroppen vill ta det lugnt och det är bara att acceptera det. En vän skrev till mig att du ”älskar ju utmaningar” så det är perfekt för dig att träna på. Jag vill inte klaga, bara berätta varför jag inte lägger upp lika mycket träningspepp just nu. Jag vill inget hellre än att komma igång igen, för jag vet hur bra rörelse får mig att må. Hoppas ni mår bra ❤️