Summary 2018 | Elin Härkönens blogg

2018 börjar lida mot sitt slut och som alla andra bloggare brukar även jag göra en summering av året som varit. Framförallt för min egna skull för att kunna gå tillbaka och bli påmind. Men också för er skull, för jag är ganska säker på att vi kommer märka att mitt år varit väldigt mycket uppoch ner ( och nej nu menar jag inte handstående...även om det blivit en hel del sånt... Haha).

Förhoppningsvis kan det inspirera och motivera någon av er där ute, att se att trots motgångar så har jag tagit mig framåt och vidare och tillochmed åstadkommit några stora saker, så som EM guld tillexempel. (känns fortfarande overkligt!)

Hur som helst.

Året började i Australien, mitt andra hem.

Jag hade bara varit hemma i Sverige några månader men bokade snabbt en resa tillbaka över jul och nyår 2017/18. Kända att jag verkligen behövde lite vila och återhämtning efter ett omtumlande år, med hjärt/lungskadan som inträffade i oktober.

Firade nyår med min andra familj på ett rooftop!

Väl hemma i Sverige igen väntade en massa jobb och hårt arbete med mitt egna företag BREAK IT. Något jag älskar och brinner för... blev framförallt fokus på marknadsföring och att bredda min kundkrets.

Fått höra att det aldrig kommer gå, att det är för tuff konkurrens i Stockholm, att det kommer ta minst 2 år att få en rullande PT-verksamhet. Men efter ett års hårt arbete kunde jag konstatera att jag var fullbokad som PT. En fantastisk känsla att det jag gör, min kunskap, passion och det jag tror på fungerar.

Har fantastiska kunder som förgyller mina dagar och gör att mitt arbete till världens bästa.

Så extra tack till ER, mina BREAK IT's <3

Fortsatt samarbetet med BRUCE-app. och fick veta att jag sen starten är rankad som den bästa studion ( av numera 350 studios i hela stockholm!!!) HELT FANTASTISKT!!!

ACRO YOGA som jag länge trott på och vågade starta, slog igenom och tisdagkvällar är numera alltid fullbokade.

ÄLSKAR att se människor utmanas, ha roligt och träna SAMTIDIGT.

Blivit en hel del handstand workshops under 2018! <3

Började träna på Barry's Bootcamp i Stockholm och gick även deras utbildning för att bli instruktör där. En ny favoritplats med fantastiska människor, #fitfam

Fick en ny träningspartner, ingen mindre än Paolo Roberto. Lika galna, lika drivna, lika knäppa resulterade i att vi blev bästa vänner väldigt snabbt.

Många roliga (några mindre roliga) träningar blev det!

Föreläsningar på bland annat Paradiset och mässor.

FRIENDS ARENA RUN- första tävlingen för året och jag trodde inte jag skulle kunna vara med. Med tanke på att mitt hjärta och lungor inte var helt återställt efter hästsparken.

Men som vanligt när jag hamnar i en krissituation, så jobbar jag hårdare. Så jag utmanade min kropp (något jag nu i efterhand insett att jag inte borde gjort) sprang dock med pulssklocka för att hålla koll på hjärtat. Så ja jag tog det lugnt.

MARS.

Finbesök av min bästa vän Ali. Finns ingen som får mig att må som hon. Som min extra syster <3

SKADAD, igen. okej nu kommer det som jag förträngt med 2018. I mars skulle jag spela in en musikvideo med min vän Pischa Stridstedt.... och det slutade på akuten, i nackkrage och jag fick höra att jag brutit nacken igen.

KAN NI FÖRSTÅ PANIKEN?! Så surrealistiskt. nej nej nej. Detta har redan hänt. Flashbacks, all smärta och rehab jag genomlidit, ja allt spelades upp.

INTE igen, jag orkar det inte.

Några timmar senare fick jag veta att läkarna sett fel på röntgen. Men nackskada och nackkrage i några veckor.

Livrädd att falla, falla tillbaka. Tröts smärta jobbade jag. Jag tränade och jag åt, trots att det gjorde ont, trots att jag inter hade någon aptit. JAG HAR LOVAT MIG ATT ALDRIG FALLA TILLBAKA TILL HELVETET.

TRÄNING HAR RÄDDAT MIG. INTE BARA EN GÅNG.

det funkade även nu.

I april var jag tillbaka på jobbet.

APRIL.

En månad med fokus välmående, psykiskt. En tuff månad då jag vaar begränsad igen. Försökte fokusera på annat. Mycket matlagning, bloggande och fotografering.

Läser lite blogginlägg från april och får tårar i ögonen.

Juste precis när nackkragen åkt av, bröt jag revbenet under en Acroträning. Japp det är sant. Ännu ett tecken på att STANNA upp och inte fly.

På något sätt vände jag och ur krisen stod jag på startlinjen till Ultimate OCR. Jag som INTE skulle tävla i år. Varför händer detta alltid mig?

Jag hade lovat mig att ta det lugnt, och det lyckades jag med! Jag tog mig runt med 1 fungerande arm, och kvalade till EM. Inte optimalt, men det gav mig livsglädje. ( ibland gör jag sjuka saker, saker som jag aldrig skulle uppmana någon annan till att göra om det befunnit sig i samma situation, men jag gör det för att jag känner mig och hur jag fungerar.)

Livet är nu. Imorgon är aldrig lovad.

MAJ

Jobb, inspelning till Wahlgrens Värld (bland det roligaste jag gjort!), och utomhus bootcamp.

Lärde mig tycka om pizza och pasta igen ❤️

Började jobba med Paolo, både ute på Körrundas hotell och Panefresco.

Yoga på roof top med fina vänner

Modellande

JUNI - En månad som jag kommer minnas föralltid.

Det var med sorg och besvikelse som jag hade accepterat att det inte skulle bli någon EM-start för mig. Pga av alla skador jag varit med om senaste tiden.

Men 1 vecka, ja ni läste rätt 1 VECKA innan EM i Danmark får jag ett mail från tävlingskomitteen, en frågan om jag inte ska komma? DU vann ju förra året? Klart du måste vara med?

- Jag är inte hel.

- Du har en vecka på dig.

-okej.

Som en dröm, som en saga. På något otroligt sätt står jag som >Europa Mästare för 2a året irad. Men det är inte största med vinsten. Nej jag var nämligen den ENDA elittjejen som kommer in i mål.

Japp mindre än 1% klarade av EM-banan. En historisk bana som ingen kommer glömma.

Bland det sjukaste jag varit med om.

JULI

Radio.

Event i Kungsträdgården och mycket mer.

Augusti

Övertränad, fortsatte träna, nedstämd, noll motivation till träning. Tur jag hade mina kunder och Paolo att träna med .

September

Hittade glädjen igen, tävlade action run. Men så kom problemen med vänster skulderblad/arm igen. Muskelbristning. Nervskada i vänster sida. VM- hotat.

oktober-

Deppig, accepterat att VM var kört. Vilade 3 veckor och kände mig bättre i armen. men den svek mig såfort jag försökte hänga i den.

Tror ni jag åkte? Klart jag gjorde.

Och hur gick det då? Jo jag ledde/låg 2a nästan hela loppet. Men så svek vänstearmen och jag kom 7a. Bittert absolut, men samtidigt fantastiskt att kunna delta på ett Världsmästerskap.

1a i min åldersklass

5a i lag.

November.

Nominerad till Årets förebild på GuldHjärtat.

Föreläsning fitnessfestivalen

Fokus jobb och återhämtning, rehab

Blev kär.

December

Mycket jobb och träningar tillsammans med Paolo, en hel del spännande på G 2019!

En hel del matlagning, som jag älskar

Mer fokus på sociala medier

Startat youtubekanal

Guldhjärtat med mina hjärtan. - ingen vinst men att vara nominerad och finalist känns som vinst i sig!

Tränar för att jag älskar min kropp och inte för att jag hatar och är besviken på den.

Fotograferingar och mycket skratt,

Kvalitetstid med fina vänner.

Jul i Sverige för första gången på typ 10 år känns det som.

Ett fantastiskt mysigt nyårsfirande med fina inspirerande människor.

Nu är jag helt slut i huvudet och ni har nog ont i ögonen av det här långa inlägget.

ÖNSKAR ER ALLA ETT GOTT NYTT 2019.

LÄR FRÅN ditt förflutna, var tacksam för och sikta framåt.